Traditionella religiösa fester på Sifnos
Seder och traditioner på ön Sifnos
En autentisk upplevelse av tradition och gästfrihet
På Sifnos är traditionen med religiösa fester (panigiria) djupt rotad i den lokala kulturen och håller liv i gemenskapens anda och gästfrihet. Det finns inte en månad på året – vare sig vinter eller sommar – utan att en fest hålls vid något av öns 235 kapell eller kloster. Dessa fester organiseras inte av kyrkan eller myndigheterna, utan av invånarna själva, de så kallade panigirades, som tar på sig allt ansvar och alla kostnader för evenemanget.
Om du befinner dig på ön och får möjlighet att delta i en sådan fest – missa det inte! Det är en upplevelse som låter dig komma nära den genuina Sifniska traditionen, möta lokalbefolkningen och känna den sanna feststämningen.
Feststämning: Musik, mat och spontan glädje
De flesta fester hålls på kvällen före helgonets högtidsdag i kapellet. Firandet börjar med aftongudstjänsten (esperinos), där man samlas för bön – men så snart gudstjänsten är slut förändras stämningen. De första tonerna från fiol och luta – den traditionella musikduon som kallas takimi på Sifnosdialekt – börjar spela.
Samtidigt dukas långa bord upp med mat, alltid tillagad över öppen eld. Först serveras den långkokta kikärtsgrytan revithada, därefter köttgryta med pasta. Om festen infaller under fastan ersätts köttet med torsk. Allt ackompanjeras av rikligt med vin och många skålar: ”För panigiradernas hälsa!”, ”För kockarna!”, ”För serveringspersonalen!” – och den sista skålen görs genom att man klirrar med skedarna mot tallriken!
Men festen slutar inte där. Sång, dans och improviserade rim fortsätter långt in på småtimmarna. Det är fantastiskt att se hur lokalborna, i den varma och glada atmosfären, spontant diktar verser fyllda av humor och goda önskningar.
Nästa morgon, efter liturgin, tas helgonets ikon ur kyrkan och förs hem till den nya panigiraden, som får äran att ordna festen året därpå – en obruten tradition som knyter samman generationerna på Sifnos.
Att hysa ikonen – en tradition som går i arv
En av Sifnos mest unika seder är traditionen att ta emot och förvara ikoner i hemmen. Många av öns kapell och kyrkor är eller har varit privatägda, byggda eller donerade av enskilda personer. Av tacksamhet för ett mirakel eller för att ha klarat en svår tid, tar familjer ikonen till sitt hem för att vörda och ta hand om den på bästa sätt.
Denna tradition lever vidare än i dag. Över 300 ikoner finns i privata hem, och många av dem följer sina värdar till deras vinterbostäder – ibland så långt bort som till Aten, Pireus eller Thessaloniki.
De som förvarar en ikon har särskilda skyldigheter. Ikonen placeras i hemmets finaste rum, på en broderad kudde, med två ljusstakar på var sida och en ständigt tänd oljelampa. Morgon och kväll tänds rökelse framför den, och vid högtider hålls bönestunder. Den första dagen varje månad sker en välsignelseceremoni med präst.
Förutom den andliga omsorgen är underhållet av ikonen lika viktigt. Panigiraderna ansvarar för att den hålls ren, bevaras och restaureras vid behov. Det är ett hedersuppdrag som går i arv, och som stärker banden mellan Sifnierna och deras helgon.
Den enda ikonen som aldrig lämnar ön
Bland alla ikoner som bevaras i privata hem finns det en som aldrig lämnar Sifnos – ikonen av Panagia Chrysopigi, öns skyddshelgon.
Ikonen förvaras i sockenkyrkan i byn där årets panigirades bor och stannar där hela året, tills den på sin stora högtidsdag återförs till klostret Chrysopigi. Detta undantag visar vilken särskild plats denna ikon har i Sifnosbornas hjärtan.
Upplev festen på nära håll
Festerna på Sifnos är mer än religiösa högtider – de är oförglömliga upplevelser. Enkelheten, den varma gästfriheten, musiken, maten och glädjen skapar en atmosfär av ren egeisk livsglädje.
Vissa kapell är lätta att nå, medan andra kräver vandring längs leder eller båttur, beroende på väder. Om du är på Sifnos, fråga lokalbefolkningen om någon fest äger rum under din vistelse – och tveka inte att delta!
Ingen inbjudan behövs, inga formaliteter – ta bara med ditt goda humör och låt dig svepas med i en levande tradition som fortfarande frodas.
Fester under turistsäsongen
Några av de största festerna under turistsäsongen är:
- Maj eller juni (rörligt datum): Kristi himmelsfärd – firandet av Sifnos skyddshelgon Chrysopigi.
- 19 juli: Profeten Elias (flera kloster firar). Värt att besöka är firandet på toppen, Prophet Elias Apsilos.
- 26 juli: Agios Panteleimon i Cheronissos.
- 14 augusti: Jungfru Marie himmelsfärd (firas i många kloster). Missa inte festen vid Panagia "To Toso Nero".
- 28 augusti: Agios Ioannis Prodromos (den Snabbe) i Faros och Mavro Chorio.
- 31 augusti: Agios Symeon i Kamares.
- 5 september: Ärkeängeln Mikael i Vathi.
- 6 september: Agios Sozon (Ai Sostis).
- 8 september: Jungfru Marias födelse i klostret Vrisi, Exabela.
- 13 september: Korsets upphöjelse i Faros och Choni.
- 14 september: Agios Nikitas i Seladi.
Frågor & Svar (FAQ) — Religiösa Festivaler på Sifnos
Festivalerna på Sifnos är religiösa högtider som hålls i kyrkor och kloster, vanligtvis med aftongudstjänst (vesper) kvällen före en helgons festdag. Därefter följer den gemensamma “festmåltiden” med kikärtsgryta tillagad över vedeld i en kittel, samt kött eller köttfärs med pasta eller potatis, musik och dans. Nästa dag hålls den festliga gudstjänsten (den heliga liturgin).
Organisationen, gästfriheten och alla kostnader tas om hand av panigyras (festvärden).
Det finns inga “viktigaste högtider”. Varje fest är unik, och dussintals hålls under turistsäsongen (ännu fler på vintern).
De mest besökta är högtiderna för Panagia Chrysopigi (rörlig högtid, kvällen före Kristi himmelsfärd), Profeten Elias (19 juli), Jungfru Marias insomnande (14 augusti) och Korsets upphöjelse (13 september).
Det finns inget fastställt program. Festivalerna tillkännages av församlingar, arrangörer, lokala föreningar och kommunen.
Fråga på ditt boende eller i lokala butiker vilka festivaler som hålls under din vistelse på Sifnos, samt tiderna för vesper och liturgi.
Ja, alla är välkomna. Frivilliga penninggåvor är tillåtna (en kollekt tas upp för kyrkans underhåll), liksom vänlig hjälp med servering eller städning.
Man klär sig anständigt inne i kyrkan och undviker blixt & oväsen under gudstjänsten.
Under vespern och den heliga liturgin ska man inte föra oväsen, inte ens på gårdsplanen. Man bör komma ihåg att det är en religiös fest i ett heligt rum. Efter vesperns slut börjar firandet.
Man säger «Chronia Polla» (Grattis på högtidsdagen), «Vi ses nästa år», «Gud hjälpe dig», håller sin tur vid serveringen och visar respekt för arrangörerna.
Kikärtsgryta (kokt i kittel) och kött eller köttfärs med pasta eller potatis, ost, bröd, oliver, vin.
Ofta finns det levande musik — en fiol–luta-duo — och traditionella ödansar.
Några nås via stigar eller grusvägar, så ta med stängda skor, ficklampa och ge dig av i god tid för parkering. För säkerhets skull, följ någon som känner vägen.
Endast där det är tillåtet av ansvariga. Fråga prästen eller kyrkvärden på plats.
Ta med en lätt jacka, även på sommaren.
Ficklampa, vatten, hatt, bekväma skor och (frivilligt) egen kopp/bestick för att minska avfall.
Ta också med en påse för ditt skräp.
Nej, deltagandet är gratis. Du kan tända ett ljus eller lämna en liten gåva för underhåll och festens utgifter.
Ja, det är en familjevänlig upplevelse, men var försiktig med trappor, sluttningar och områden nära havet eller vägar.
Ja, med diskretion och utan blixt under gudstjänsten.
Det är artigt att be om lov innan man fotograferar människor på nära håll.
Galleri
